Mer läsning. Mattias Svahn skriver i ”Det mogna tjänstesamhällets förnyelse”

2014-02-11

go/communications Mattias Svahn, forskare, författare och vår seniorkonsult har tillsammans med professorn på Handelshögskolan Richard Wahlund, och medforskarna Claudia Rademaker och Patrik Nilsson skrivit ett kapitel i boken ”Det mogna tjänstesamhällets förnyelse”. Kapitlet handlar om hur affärsmodellerna för telecom, TV, musik, och dataspel förändrats och vad det i enligt Schumpeters teorier om kreativ förstörelse säger om framtiden. Vågar du inte läsa?

Vår seniorkonsult i digitala medier, Mattias Svahn har skrivit ett kapitel i boken På väg mot Medievärlden 2020

2014-02-11

go/communications seniorkonsult i digitala medier, Mattias Svahn har skrivit ett kapitel i boken På väg mot Medievärlden 2020. Han skrev tillsammans med professorn på Handelshögskolan Richard Wahlund, och medforskarna Claudia Rademaker och Patrik Nilsson. Kapitlet handlar om hur affärsmodellerna för journalistik och nyhetsmedier ser ut just nu, - och hur de snart kommer att se ut.

 

https://www.adlibris.com/se/bok/pa-vag-mot-medievarlden-2020-journalistik-teknik-marknad-9789144082554

go/communication rekommenderar Bildens Röst på Galleri Kontrast

2012-05-04

Bildens Röst är ett fotoprojekt där tre "marginaliserade" grupper blivit utrustade med kameror och dokumenterat sin vardag med handledning från professionella fotografer. Grupperna i Bildens Röst är hemlösa, ungdomar mellan 13 och 15 och asylsökande.

Under 2011 har John Arthur Ekebert - hemlös man i 50-års åldern, Katia Fell - en f d asylsökande kvinna i 30-års åldern och tre ungdomar: Alice Auzely Eklund, Hanna Hjerpe och Ludde Okmian, mellan 13-15 år, fotograferat sin vardag, sina uppgångar och nedgångar. Fotograferna som har handlett deltagarna är Frank Aschberg, Olivia Jeczmyk och Oscar Poulsen.

Resultatet ställs ut på Galleri Kontrast den 5/5 till 20/5.

 

För mer information, gå till:

Facebook: https://www.facebook.com/events/106640869471281/

Blogg: bildensrost.blogspot.com

Intervju: http://berghs.se/blogg/oscar-poulsen-vilka-i-samhallet-har-svarast-att-beratta-sin-historia

 

Utställning: 5/5 - 20/5 kl, vernissage 5/5 kl 12-16, Galleri Kontrast, Hornsgatan 8, Stockholm. Öppettider: Tisdag-Fredag 12-18, Lördag-Söndag 12-16

Bildens Röst har producerats med stöd av: Stockholms Läns Landsting, Fotokungen, go/communication och BILDER Nordic / Berghs School of Communication, Projektor, Epson och Antalis.

go/communication rekommenderar Anton Corbijn på Fotografiska

2012-02-29

go/communication har besökt fotografiska Museet som just nu visar en utställning med porträttfotografier av Anton Corbijn. Utställningen, Inwards and Onwards, pågår till den 14 April.

Hjärnan är en muskel, och AJ – vi är så smarta att vi får träningsvärk.

2011-12-20

Det behövs väl knappast någon länk för att bevisa att idrottsliga framgångar inte bara kräver träning, de kräver också vila och en bra kost. Det vet alla elitidrottsutövare. Och det blir viktigare och viktigare ju hårdare konkurrensen blir.  I dagens öppna internationella värld finns det alltid någon som både är tränad, vilad och ”kostad” (?).

 Bland Gävlebor finns en legend om att när Börje Salming spelade i Brynäs på 1970-talet och laget skulle gå ut och fira sitt femtioellfte SM-Guld, så blev han inte insläppt på 70-tals Gävles mesta inneställe ”Blå Grottan”. Vakterna trodde inte att han var den Börje Salming som just vunnit SM-guld, eftersom hand brukade vara där och festa halva veckan. Det finns många sådana legender från anno dazumal, den legendariska fotbollspelaren George Best var ett enmans Swinging London, och Björn Borg hann med mycket mer än att vinna Wimbledon fem gånger i rad. Det kanske funkade då, men knappast numera.

 Och även om du tränar hårt och lever sunt, så måste kroppen få vila, annars kan du få stressfrakturer och mer slitage än Susanna Kallur.

Hjärnan är en muskel, så vi vill inför helgerna påminna om att många av våra varumärkesanalyser visar på att samma sanningar gäller för att fatta beslut. En utvilad hjärna är mer genial än en stressad. Mycket forskning visar på att Einstein använde sig av både sovmornar och promenader i parker. Lite mer på allvar så vi vill säga att vi inte behöver koppla in vår forskningsavdelning för att bevisa att reflektion och eftertanke leder till bättre beslut.

Så från oss och alla och vårt varumärke, till er alla och alla era varumärken  - vi önskar er alla en riktigt go/ jul och ett go/tt nytt år!

 (Och om du får alltför mycket abstinens, läs en bok! Vi rekommenderar särskilt  Pervasive Games Theory and Design, inte bara för att en våra medarbetare medverkar, utan också för att den kommer att ge dig en synvinkel på media som vi kan garantera att du inte sett förut).

Att bygga andras relationer

2011-12-16

Vi har medarbetare som forskar på spel som media, så vi kan inte låta bli att tipsa er om Swebus Jackpot. Det är ett litet spel som bussföretaget Swebus låtit skapa där du kan gå in och lägga ett tips om vilket tåg som kommer att vara mest försenat den 22/12.  Detta kanske kan verka som ett sätt att kapitalisera på någon annans varumärke, (om nu det finns något kapital i SJ:s varumärke), men det är också ett exempel på hur dåligt relationsbyggande kan öppna för en konkurrent att bygga sina kundrelationer på ditt varumärke.

 Det finns kanske få svenska varumärken vi alla älskar att ..öhum ”diskutera” så mycket som SJ, men det är en påminnelse om att eftersatt relationsbyggande inte bara försvagar det företag som är passivt, det stärker konkurrenterna.

Våra varumärkesanalys är att med eftertanke, reflektion och goda möten så kommer kundrelationerna att gå som tåget, eller ehhm...gå som bussen?

Skräp och misstag är bra!

2011-12-15

Appar, surfplattor, GPS och loggfiler. Idag är allt information. För den som vill ha en bra relation till kunder så är även skräp och missöden information.  Ja, skräp, tomburkar, nedsmutsning misstag och sådant. Vi läser i DN att Stockholms Stad under nästa år lanserar en ”skräp-app” för smart-phones. Vi läser att om papperskorgarna är överfulla i parken eller om fasaden på parkeringsgaraget är nedklottrad igen, då är det bara för en engagerad medborgare att lätt och smidigt trycka på en knapp i en app.

Stockholms Stads roll är att leverera Stockholm till oss, gärna en ren och välvårdad stad. Det är Stockholms Stads kärnverksamhet. Vi tycker att skräp-appen är ett smått genialiskt exempel på god vård av Stockholm Stads kundrelationer. Vi som medborgare är både kunder och delägare och har rätt att kräva en högklassig leverans. Men visst man får väl acceptera att det ibland sker missöden, att det blir skräpigt i en park. Men i alla stora organisationer är det viktigt för ledare att få veta var missödena inträffar, vad som behöver åtgärdas, var i leveransen det brister, men svårt att få veta det.

Med denna skräp-app så blir det lätt för varje kund att rapportera in till ledningen när och var det brister och Sankt Erik kan rycka ut med en gång och städa upp.

Och inte bara det, genom att rakt upp och ner erkänna att brister finns, och ge kunden ett behändigt och lätt relationsbyggande verktyg för att nå leverantören så att brister kan avhjälpas  så byggs goda varumärkesrelationer. Ett utmärkt exempel på god varumärkesanalys.

Hoppas nu att projektet inte hamnar i papperskorgen. 

Det är bra med möten, vi är inte ute och cyklar.

2011-11-23

Vi gillar att cykla. Vi gillar också att tänka på att cykla och att drömma om lyxiga cyklar. Så här års skulle vi nog vilja vara italienare och dricka espresso på en vespa i Rom. Nä, nu var det ju cyklar det handlade om.  

Det vi vill säga är att om du säljer dyra italienska cyklar med med många nollor på prislappen så kan det vara en bra varumärkesanalys att också sälja italienskt kaffe.  Det är klassisk varumärkesstrategi att den som har en sällanköpsprodukt  gör klokt i att hålla en konstant lågnivånärvaro i målgruppens sinnen. Så om du säljer dyra cyklar, låt alla de som är lite ”Italofila” komma till dig, dricka kaffe och drömma om fina cyklar. Någon gång en dag kanske någon köper en. Men framför allt så äger du en plats i kundens medvetande.

OK hur skall man då göra? Tja vi på go/ communication gillar  bianchi cafe & cycles. Det är ett utmärkt sätt att dels få tätare möten med potentiella kunder och dels äga definitionen av en livsstil.  Och om du inte vill köpa en Ferarri, - cykeln alltså, (bara 149 000 kronor,) så har de dessutom en utmärk lunch.

Kvitt, kviddevit och en stjärnsmäll

2011-11-22

Tidigare idag var vi lite sura och skrev ett inlägg om det är klokt att sätta sig att fundera ett varv eller två om konsumentens situation när undersökare formulerar frågorna som ligger till grund för en varumärkesanalys. Det är även klokt att tänka lite på kundens situation vid designen av reklamkampanj  i synnerhet om kampanjen skall använda sociala medier där som bekant alla användare kan prata med varandra. Det är så härligt att få bekräftelse samma dag  så här kommer ett till inlägg.

Australiens motsvarighet till SJ flygbolaget Quantas  hade nyligen en arbetskonflikt. Som ett led i konflikten lockoutade de alla piloter. Det skedde med omedelbar verkan och utan varsel så tusentals resenärer fann sig plötsligt strandade världen över utan möjlighet att komma hem. Och om hemma är i Australien så är det långt hem.

Nu har Quantas lanserat en kampanj på Twitter där användare skall få prata om Quantas. Är det för att be om ursäkt? Nej  meningen var att twittrare världen över skulle få prata om hyr lyxiga Quantas är.

Vad som skett är istället att Twitter blivit fullt av arga användare som använder Quantas Twitterforum för vädra sitt missnöje med kommentarer som:

”Qantaslyx är mer än tre minuters förvarning om att hela flygbolaget kommer att gå i strejk”

"Lyx i Qantas regi är att bli strandsatt på andra sidan jorden utan förvarning när du bara vill hem till din tioåriga dotter”.

Men de är i alla fall djärva  - vad skulle bli resultatet om SJ lanserade en kampanj där vi skulle få tvittra om allt som är bra med SJ?

 

Undersök mig hit och undersök mig dit.

2011-11-22

Det är tisdag. Det är grått. Det är fortfarande långt till jul. Idag är vi surare än en överkörd citron på Drottningholmsvägen en grå dag. OK? Förstått? Vi är sura idag.

 Sådana dagar tänker vi på att det finns gott om varumärkesundersökningar, men inte så mycket varumärkesanalys.

Vi vill bara påminna om att formuleringen av undersökningsfrågorna är ett uttryck för den analys som man gjort innan. Som man frågar får man svar, - det är ett gammalt talesätt men mycket sant.

 T.ex., go/ communication åker rätt mycket tåg genom Sverige. Det är miljövänligare än flyg, går till nästan alla städer, och så går det att jobba under tiden. Så i veckan fick vi en nöjd-kund undersökning från SJ där de undrar över vad vi tycker om maten ombord. De frågade ”-När fick du veta vilken mat vi bjuder på ombord?” Det sanna svaret är ”-inte alls, ni talar inte om det”.

 Att sätta sig in i sin kunds situation är ingen dum idé. T.ex. så kanske SJ kunde fundera över att många kunder hellre skulle flyga med Ryanair än att åka med SJ.

 För några år sedan så köpte vi en ny bil, en ”Audi A4 avant quattro 1,8 TDI”, en lite småsportig sak. Efter några månader fick vi ett telefonsamtal. Audi ville mäta vår kundlojalitet och vi fick frågan hur sannolikt det var att vi skulle köpa en likadan ”Audi A4 avant quattro 1,8 TDI” nästa gång vi köpte bil. Svaret fick bli, ”-Nja, inte så värst stor”, fast vi älskar Audi.

 Men vad vi inte fick chans att svara var att en bil har man länge och livet utvecklas och förändras med åren, så nästa bil blir nog inte en ”Audi A4 avant quattro 1,8 TDI” men troligtvis en annan modell av  Audi. Bara Audi. Inte en A4 avant quattro 1,8 TDI.

Den gemensamma nämnaren mellan å ena sidan SJ:s luncher, och å andra sidan en bra bil är att de frågor som ligger till grund för en varumärkesanalys måste ha sin grund i att tänka igenom konsumentens situation.

Den som inte tänker igenom den biten, kommer tro att SJ:s lunch är god, att de inte är så värst sannolikt att en Audi-ägare kommer köpa Audi igen, eller att det går utmärkt att odla tomater på planeten Mars.

Om det inte behöver vara förankrat i verkligheten så går det ju bra att ställa vilka frågor som helst. Vi tycker om att förankra våra varumärkesanalyser i verkligheten.

Tjänster och förväntningar?

2011-11-21

Var du ute på restaurang i helgen?  Vi är det ibland, - och då när vi tar en oss en matbit så tänker vi varumärkesstrategier för tjänsteföretag. Mja, så insnöade är vi inte, det finns lite tanke i det. Vi skriver ibland här om möten mellan människor och de varumärkesskadliga missförstånd som kan uppstå då. Det är särskilt aktuellt vid köp av tjänster.

En fysisk produkt kan hållas i handen, den har en tydlig avgränsning. Om du gillar priset så kan du köpa – om inte så får det vara, men framförallt. Köparen vet (helst) vad som ingår och vad som inte ingår. Men det är svårare med tjänster, var går gränsen för produkten? Vad ingår? Hur mycket kommer till?  Och framför allt, eftersom varje tjänst produceras för en viss kund, är det alltid (någonstans) en människa som producerar tjänsten för en annan människa. När säljarens och köparens referenspunkter om tjänsten krockar, - då uppstår gnissel.

OK – det var lite allmänt men om vi gör det väldigt konkret. Vi har läst en indignerad artikel i DN om hur en restaurang (= ett tjänsteföretag), enligt DN skulle ha försökt salta notorna genom att tvinga gäster att ge dricks. Särskilt illa skulle turister ha drabbats, som inte vet vad som förväntas av en svensk restauranggäst. 

 Restaurangen ska ha satt en stämpel på notan, med  den till synes oskyldiga upplysningen om att:

 ”Dricks/serviceavgifter är inte inkluderade i våra priser” , på svenska och ytterligare fem språk.

 Bara en liten vänlig upplysning alltså, inget mer? Eller? Det är ju rätt tydligt ett meddelande om en förväntan. I DN så försvar sig restaurangen med att hänvisa till att Marknadsföringslagen inte alls förbjuder det här. Men vänta nu? Marknadsföringslagen? Vad är det som marknadsförs? Dricks? 

 Men restaurangernas branschförbund (SHR) tycker att det beteendet är att förespegla gästen att man måste betala mer än beloppet på notan, och det är oetiskt och kan leda till uteslutning ur branschorganisationen. Så det som började med några kronor i dricks,  spinner snabbt iväg till en diskussion om lag, och uteslutning ur branschorganisationen. Hoppsan. Det gick fort. Det visar på att det är lite otacksamt att prissätta tjänster. Dricks kan verka vara en ganska obetydlig grej,  men det belyser på ett tydligt sätt en del mänskliga drivkrafter .

 Man kan tycka att om restaurangen vill ha några kronor till, så för tusan höj priset då. Det är väl enklare än att hatta om dricks. Men vi  människor fungerar inte så.  Det spelar ingen roll vilket pris restaurangen sätter. Som gäster måste vi betala notan, det är en del av tjänstens basala affärsfunktion.  När gästen ger dricks så ger vi uppskattning, och det är något mer att bara betala notan. Det handlar inte att ge kronor, det handlar om att ge mänsklig uppskattning, och att få  mänsklig uppskattning.

 Så när restaurangen trycker på notan att dricks inte är inkluderat, så visar det dels på att restaurangen kräver uppskattning, rentav pockar på uppskattning utöver den rena affärsrelationen. Och vi vet ju alla att vi inte vill kännas oss pressade att ge mänsklig uppskattning bara för att någon pockar på det. Och vi vill ju inte heller bli tagna med byxorna nere, och bli påkomna med att pocka på mänsklig uppskattning. Det är ju nästan ännu genantare att bli ”på-pockad”.  

 Sett ur ett perspektiv av mänskliga möten så säger incidenten med dricks på notan en hel del  om att producera, sälja och köpa tjänster.  Det är inte en vara, det är en verksamhet som är nära knuten till våra identiteter som människor.

Men allt det känslomässiga trasslet som speglas på notan, kan undvikas om säljaren av tjänsten tar kontroll och skapar vilka förväntningar kunden har redan i mötet med tjänsten.  För att lyckas med det,  så är det bra att börja med en ordentlig varumärkesanalys så att säljaren av tjänsten vet vad kunden förväntar sig just nu.

Så om restaurangen visste vilka förväntningar kunden hade, så vore det lätt att överträffa dem och få dricks, uppskattning och glada miner utan att behöva pocka på det..:-)

Sen kväll när som helst och var som helst.

2011-11-09

Nu är det dags att tala om den digitala lägerelden. Och då menar vi inte  brasvideo på en HD-TV.   Nu när Play-tjänster och streaming tjänster slår igenom på bred front, så är det många som idag dödförklarar  lägerelden som en metafor för TV-tittande; den metaforen bruka betyda att alla i hela familjen samlas runt TV:n ser på samma sak vid samma tid, och pratar om det.

Johan Croneman skriver i DN Om en av de just nu mest prisbelönta och kritikerrosade programmen som du förmodligen inte sett.  Nej, vi pratar inte om någon storslagen dramaserie från HBO eller BBC, vi pratar om ett program på SVT. ”Danne & Bleckan – från ingenting till någonting”.

Det är en dokumentärserie, och den är gjord för att ha sitt första visningsfönster på SVT-play. När den visas på vanligt sätt, (sent på natten mellan fredag och lördag) så är det, det sekundära andra visnings fönstret.  Johan Croneman ser att en högklassig prestigeprodukt  produceras för direkt för SVT-play som ett tecken på att gårdagens gemensamma familjemyskvällar framför TV:n aldrig kommer tillbaka. OK en socialt engagerad dokumentär om livets baksida kanske inte är det som hela familjen hade samlats runt ändå. Om den hade gått på fredag kväll prime-time så hade det knappast varit en konkurrent till Idol.

Dock är det nog en riktig observation att TV-lägerelden håller på att om inte försvinna, så förändras, t.ex. genom att alltfler  allt fler interagerar med det de ser på tv på en annan skärm, i de flesta fall sin smartphone eller sin läsplatta. Det finns en app för Ipad, "Into Now" som lyssnar på vad du tittar på, känner igen idet, och visar vilka av dina kompisar i sociala medier, som samtidigt tittar på samma sak. Då kan ni kommentera programmet som om ni satt i samma rum.  

Så vår varumärkesanalys blir att även om den fastlagda TV-tablån kanske håller på att gå samma väg som Berlusconi, så kommer nog vårt mänskliga behov av en lägereld att samlas runt att leva kvar. Det tål att tänkas på när mediestrategin läggs upp.

Allt – nu! eller Spara och Slösa på 2000-talet

2011-11-02

En gång i tiden sjöng rockgruppen Queen: ” – I want it all! I want it now!”. Bara något tidigare hade en bank lanserat en pedagogisk reklamserie för barn om två flickor som helt subtilt var döpta till ”Spara och Slösa”. Det kanske inte framstår som två av de mest djupsinniga fenomen, eller som något som kan ligga till  grund för en varumärkesanalys, eller för produktutveckling, men båda fenomenen relaterar ganska djupt till mänskligt beteende, särskilt mänskligt konsumentbeteende på tvåtusentalet.

Ny hjärnforskning visar på varför vi köper en ny Thailandssemester, en Iphone 4S, eller ännu ett bredare  ultrasuperbredband så att det skall gå en halv sekund snabbare att ladda en sida istället för att öppna det orangea kuvertet.  Det är ett mänskligt beteende att göra så. Men det betyder inte att vi mår bra av det.  

Det går numera att se vilka målgrupper som är mer benägna att konsumera ett varumärke omedelbart, NU, och sedan byta ut varumärket och köpa ett annat i morgon, och vilka målgrupper som kan skjuta upp sin konsumtion, gå och längta länge, och sedan när de köper så blir de den mest lojala kund som funnits.  Det kanske låter som om den snabbt köpande flyktiga målgruppen är mer attraktiv, men det beror på din affärsmodell. Den målgrupp som planerar sin  konsumtion är mer benägen att köpa långa prenumerationer, vara en lojal långsiktig kund, och har ofta mer pengar.

Professor Paul Glimcher började på 1970-talet en serie experiment där barn fick en marshmallow framför sig. Om de kunde vänta några minuter så skulle de få två marshmallows, men om de åt den med en gång, så skulle de bara få en. Idag när dessa barn har vuxit upp och är fyrtioårsåldern så visar det sig att de, som när de var barn kunde vänta och fick två marshmallows har bättre karriärer, och bättre inkomster än de som när de var barn inte kunde vänta på två marshmallows.

Men allt är inte givet. I dag finns en teknologi som kallas “transcranial magnetic stimulation” (TMS), med den kan olika delar av hjärnan stimuleras och människor programmeras om till att spara eller slösa, eller tja ta en marshmallow nu eller två marshmallows om en liten stund. Än så länge är det en bit utveckling kvar innan butikerna installerar TMS-system vid ingångarna och programmerar  kunderna till att  köpa, men Twitter-kampanjer, Facebook-reklam, och enklicks-shoppande finns ju redan.

Men vad man kan fundera över är, hur den generation som växer upp med Twitter, Facebook, en-klicks shoppande, och curlingföräldrar programmeras. Kommer dessa om tio år att vara en – eller två marshmallows konsumenter?

Marsmallow-barnen är ett mycket känt experiment, men vad som är mindre känt men lika sant är att många av de barnen som tog sin enda marshmallow med en gång,  sedan när de växte upp så kom de till sans, tog sig  samman och växlade om till ett mer välplanerat konsumentbeteende.  Så vi är inte, dömda att förbli den målgrupp vi fötts in i.

Tål att tänkas på när varumärkesstrategin tas fram.

Otack är världen lön, - eller dags att skärpa sig?

2011-11-01

Idag läser vi att nästan hälften av amerikanska marknadsförare i beslutsfattande position tror att de skulle byta ut sin huvudbyrå (reklam- och mediebyrå) om de gjorde en ny upphandling. Då är det naturligt att undra över hur det ser ut i Sverige. I Sverige tenderar ju gamla etablerade sociala relationer mellan köpare och  säljare av reklam- och mediebyråers tjänster också att ha en rätt stark betydelse. Men även om undersökningen verkar seriös, den är ju trots allt baserad på 174 chefer i ledande positioner, så kanske resultatet tål att tänkas på en gång till. Vilken insikt får vi egentligen av den här undersökningen?

Å ena sidan, så finns det mycket forskning på något som på engelska heter ”buyers´ remorse”, ( på svenska kanske vi skulle säga, - gräset är grönare på andra sidan), det är i korthet en psykologisk vetenskap som går ut på att vi människor så fort vi gjort vi gjort ett val, alltid blir missnöjda med det valet, och vi blir mer missnöjda ju viktigare det valet är. Surt, men så funkar människan.

Det beror på att när vi satt ner foten och gjort ett val, så tappar vi därmed de andra alternativen vi också ville ha. Att välja är att förlora. Bilföretag vet detta mycket väl ( se forskning här), så det är en öppen hemlighet att det mesta av bilreklamen inte går ut på få någon att köpa en viss bil, utan på att stötta köparen efter valet. Har vi valt en make eller maka, så har vi förlorat möjligheterna att välja alla de andra som vi kanske ville tro stod till oss buds (vilket förklarar en del ökända datingsajter).   Och till slut; har vi valt en reklam - eller mediebyrå så har vi förlorat möjligheterna att välja alla de andra byråerna. Och eftersom byråer är bra på att marknadsföra sig själva genom att konsekvent framstå som glamorösa och framåt ställen för kunder som är framåtblickande så är det naturligt att det uppstår ”buyers remorse”. Otack är världens lön, att vinna en pitch kan vara början till att förlora den, -om inte byrån gör som biltillverkarna och stöttar sin kund vid varje möte. 

Å andra sidan så kan det vara så att annonsörerna både i Sverige och utomlands  alltmer kräver att reklam – och mediebyråer  skall vara  varumärkeskonsulter och kunna leverera kunskaper om varumärkesanalys och kundpsykologi. Och om en reklam – och mediebyrå skulle kunna leverera sådan kunskap, så kan det vara svårt att kunna ta extra betalt för den. Kunden kanske också vill lindra sin ”buyers´ remorse” genom att kräva alltmer kunskap inom ramen för samma pris.

Så vilken insikt blir det då? Vad säger vår varumärkesanalys? 

Tja, vi vill ta ett steg bakåt och inte bara koppla ihop undersökning med reklam, -vi  lägger på  lite forskning och skapar insikt och eftertanke.  

Immateriella tillbehör

2011-10-27

bloggbild

Ibland undrar vi lite smått. Vad är det vi håller på med egentligen. Är att skriva på en blogg egentligen något som är "på riktigt." 

Det är ju bara den gamla vanliga skrivbordsdatorn, och något som kallas för "digitala rymder".  Då är det skönt att veta att de finns de som ser bloggande som en riktig verksamhet som kräver tillbehör och verktyg. En liten butik i närheten av oss erbjuder det. Nu skall vi strax gå ner där och se vilka tillbehör de vill sponsra. Den senaste Sony Vaion kanske inte vore så dumt, men i nödfall kan jag låta mig sponsras med en Iphone 4S. Något tillbehör måste vi väl få för att lägga ut deras skylt, eller hur? 

Tala är PR lyssna är guld.

2011-10-18

Vågar du lyssna? Till lunch  idag  (där smoothie ingick), så läste vi om ett  företag som lät kunderna rösta om det alls skulle finnas. Det är väl inte så märkvärdigt, - alla kunder röstar ju varje dag om företaget skall finnas. Men det är lätt att säga och modigt att göra.  Om t.ex. SJ skulle låta resenärerna tala till företaget vad tror ni att de skulle säga då? 

För företag som varit vana vid att hålla masken inför externa aktörer, oavsett om de är kunder, konsulter eller kritiker är tanken på att fråga kunder om råd både främmande och skrämmande. Hur mycket stryk tror ni SJ, skulle få om de bjöd in omvärlden att kritisera deras sätt att vara.

Men hur läskigt det än kan vara, så har ett läskbolag vågat. Coca Cola bjöd nyligen in kritiker till att ge input på företagets långsiktiga mål. Och om t.o.m. Coca Cola vågar lyssna så kanske det är värt att våga lyssna.

En bra varumärkesanalys borde börja med att våga lyssna och sedan våga förstå. Och för den som förstått är det sedan inte så läskigt att sedan skrida till handling.  Tala är silver, lyssna är guld, men förståelse insikt och förändring är inte diamant, - det är mer värt än så, - det är goda relationer.

100% äkta vara – alla led.

2011-10-17

Dags att sträcka ut i en ny vecka, go/communication sträcker ut i veckan med en 100% äkta, rakt igenom, färskpressad och ekologisk och fairtrade självklarhet, - och nej det handlar inte om mat.

Det handlar om varumärkesanalys, - det handlar om allmän kvalitet. Under förra veckan svämmade Facebook över med ordvitsar om politiker- ”-Han borde Juholt sig till sanningen”, ”Politiker måste vara Mona om sitt rykte”, ”Politics is Bildt on lies” etc. Eftersom bra humor alltid har en underklang av smärta och svärta så kan vi undra om inte förra veckan egentligen var en rätt ledsen vecka.

Det gemensamma draget i Juholt-affären, den gryende (?) Bildt-affären, och de ständiga avslöjandena om ekologiska och rättvisa produkter är varumärkesförväntningar . Juholt-affären hade inte hänt om de värderingar, de förväntningar och förhoppningar som (S) säljer på den politiska marknaden hade varit förankrade i alla led av socialdemokratins produktionsapparat. Det är ofta som en varumärkesanalys leder fram till att det som ser ut som ett kommunikationsproblem där en reklambyrå får uppdraget att vara doktor, egentligen kanske är ett personalproblem.

Carl Bildts problem är att på 90-talet så framstod han som en rakryggad internationell politiker med en moralisk kompass. Sedan under 00-talet så tog han plats i Lundin Oil. Notera nu att det inte är Lundin Oil som får kritik, ingen förväntar sig något av dem, det är Carl Bildt som får kritik för sitt engagemang i Lundin Oil. Och den kritiken började komma först när han blev svensk utrikesminister.

Det gemensamma draget är att idag är alla produkter generiska och vi har en förväntning på ett transparent samhälle. För varumärken med stor medial synlighet måste då varumärkesarbetet vara förankrat i alla led i produktionen. Varumärkesarbetet är inte ett arbete för en PR-avdelning, eller en kommunikationsavdelning. Det är ett arbete för inköpsavdelningen, det är ett arbete för kvalitetsexperten, det är ett arbete för personalavdelningen. Alla led i ett företag måste genomsyras av det som varumärket skall kommunicera. Varumärket är inte en etikett på företaget, - det ÄR företaget.

Det ÄR varje kundmöte. Det ÄR varje internmöte. Det ÄR varje reklamation. Vår varumärkesanalys är att reklam- och PR arbete egentligen är lite överskattat om man ser det enskilt. Reklam – och PR arbete måste integreras med organisationsutveckling, produktutveckling, och personalarbete.

Så när (S) i sin höstskuggbudget erbjuder oss medborgare att hårda tag från Försäkringskassan inte behövs, utan istället skall vi i god medborgerlig anda hålla fingrarna borta från det allmännas syltburk, då gör Juholt-affären det extra tydligt att det varumärkesarbetet inte var förankrat hos alla företrädare för produktionsapparaten.

Nu jobbar vi hårt i veckan! :-)

Med vänlig hälsning

go/communication

go/communication går med i Sveriges Kommunikationsbyråer.

2011-10-03

go/communication är numera medlemmar i Sveriges kommunikationsbyråer. Sveriges Kommunikationsbyråer är en branschorganisation för konsulter inom åtta olika discipliner av marknadskommunikation: action marketing, design, direktreklam, event, interactive, media, pr, och reklam. 

Läs mer om här om Sveriges Kommunkationsbyråer. www.komm.se

Det härliga med vanligt folk.

2011-09-26

En sak vi ofta ”tjötar” om här är värdet av möten. Mötet mellan kund och företag, möten mellan kund och varumärke, och möte mellan medarbetare och kund. Reklamkampanjer handlar om att skapa en verklighet som inte  finns. Men eftersom de flesta av oss ändå lever i den verklighet som finns så bryr vi oss mera om det som händer oss i verkligheten.

Därför tycker vi det är trevligt att Lacoste börjat sponsra ”vanligt folk”.  I det här fallet diskplockare och servitörer på Manhattans hippa restauranger. För ärligt talat, om en trevlig servitör som ger dig morgonkaffet och ett leende bär Lacoste, så är vår varumärkesanalys att det når fram till dig mer än om en tennisstjärnan på sportkanalen på TV:n i kaféet har en tröja på sig. Det är ju inte tennisstjärnan som ger dig morgonkaffet och ett leende.

 

Om en tjänst utförs i skogen och ingen hör den - finns den?

2011-09-26

Tjohej! Nu väntar en vecka med många spännande möten kring varumärken, varumärkesstrategi och varumärkesanalys. Vi startar  veckan med lite reflektion.

 Det här med tjänsteföretag. OK, medarbetarna ÄR tjänsteföretaget. Det är ingen nyhet. Det är inte bara så att medarbetarnas vardag i ett tjänsteproducerande företag har stor betydelse för hur varumärket uppfattas - medarbetarna ÄR tjänsteföretagets, produkt, varumärke, produktion, relation, ja tjänsteföretagets allt.

Det finns filosofer som funderar på om konst finns utan en betraktare, men vi tycker det är helt klart att utan mötet mellan medarbetare och kund finns inget tjänsteföretag.  Men vi ser alldeles för många exempel där särskilt tjänsteföretag lägger ner åtskilliga miljoner på marknadsföring för att bygga varumärket för att sedan få det förstört av ett misslyckat kundmöte.  Utan att nämna några namn, så kan vi säga att bakom den här länken finns resultatet av att googla på namnet på ett känt svenskt tjänsteföretag tillsammans med ordet varumärke.

Ett företag som Apple kan överleva även om inte kundservicen alltid är den bästa eftersom man kan hålla en produkt i handen och älska produkten även om man samtidigt svär över företaget som byggde den. Men ett tjänsteföretag kan inte göra så. 

 Betyder det att vi startar veckan med att skuldbelägga alla medarbetare i tjänsteföretag? Nej, det handlar om balans, dvs. agerandet i kundmötet skall vara den samma som den bild man vill skapa av varumärket. D.v.s. ännu en gång handlar det om förväntningar.

Hursomhelst, denna vecka tycker go/ communication att personalavdelningarna skall samarbeta med företagens avdelningar för varumärkesstrategi, och varumärkesvård. Trots allt så är det ju kundmötet som är den viktigaste varumärkesstrategin.

Tokiga är vi allihopa, allihopa, - jag med och du med.

2011-09-19

En regnig måndag är det skönt att påminna sig att det inte är så konstigt att vara tokig. I SVD skriver Andreas Cervenka om den irrationella marknaden, om att när aktierna faller muttrar direktörerna om att det ”bara är psykologi”, som om det skulle finnas något klokare universum, som om alla bara vara lite kloka nu en stund så skulle aktierna fortsätta uppåt för evigt. Det är lätt att raljera över direktörer som tar åt sig äran när det går uppåt och skyller på ”bara psykologi”, när det skakar. För om människan var rationell så skulle nog varken champagne eller Youtube någonsin uppfunnits.

Men direktörerna  har faktiskt rätt. Om vi alla bestämde oss för att det skulle gå uppåt, - så skulle de faktiskt göra det!

Det finns mycket forskning som bevisar att vi människor bygger vår egen uppfattning om vad som händer i världen på berättelser vi delar med varandra.  Sätt dig på ett café och lyssna på vad folk pratar om.  Poängen är att vi inte styrs av fakta, vi styrs av hur omgivningen gör. Vi styrs av möten med kunder, av möten med företagsrepresentanter, av vad vänner och bekanta berättar över en kopp kaffe, och på så vis bygger vi upp vår egen subjektiva bubbla av rationalitet.

Det gör det bara mer viktigt att varje kundmöte, varje kommunikation, varje stycke reklam och varje omorganisation analyseras i sin egen kontext.  Och, då sträääcker vi på oss som nyvakna katter en regnig måndag och säger välkomna till en ny vecka av kommunikation, analys och strategi. Välkommen vecka 38, - nu kommer vi och tar dig.   

Vill du ha nöjdare kunder; - skaffa sämre referenser.

2011-09-16

På go/ communication jobbar vi hårt. Så vi hinner inte alltid hålla oss helt ajour med Stockholms gastromiska värld. Men idag är det fredag och då läste vi DI:s krog guide, att anrika Edsbacka Wärdshus bara fick 13 poäng av 25 möjliga.  Men vänta nu, - Edsbacka står ju på listan med krogar vi vill testa med våra fruar och män. Var det inte bara i förrgår de hade 2 stjärnor i guide Michelin. Vad har hänt?

Fundersamt läser go/ vidare och ser att de bytt krögare. Aha, där har vi förklaringen.

Men under dagen kan vi inte riktigt släppa tankarna på vilka konsekvensen kritiken sannolikt får för den nya krögaren. Hur skapar ett företag egentligen nöjda kunder? Ekvationen är ändå ganska enkel;
Nöjdheten= (resultatet av att uppfylla förväntningar) = :-) kund.

Om kunder får mindre än väntat blir kunden en missnöjd kund, oavsett om det kunden fick objektivt var hur bra som helst, och omvänt om kunden får mer än väntat etc. Det kan inte vara så lätt för Edsbackas nya krögare att komma efter en krögare som hade två stjärnor i Guide Michelin. Det finns faktiskt vetenskap på det här, - det kallas för ”prospect theory”, och det är en del av det paket av vetenskap som fick Nobelpriset i ekonomi 2002.

Så med 2002 års nobelpris som grund så blir vår analys att; hur konstigt det än låter så skulle Edsbacka Wärldshus nya krögare 2011 få mycket nöjdare kunder om han sänkte kundens förväntningar.

 

 

Har du gott hjärta, - eller är du lönsam?

2011-09-13

Frågan om CSR (Corporate social responsibility), d.v.s att företag har ett program för att ta socialt samhällsansvar är ständigt het. Det finns mycket myter om vad det innebär för ett företag att ha eller inte ha ett CSR-program. Den som försöker googla situtationer där ett CSR-program gått fel och lett till genanta resultat som alla känner sig obekväma över, får svårt att hitta något. Vi lyckades inte. Nu har det kommit en bok, baserad på kvalificerad forskning om vad CSR betyder för ett företag. Boken visar föga förvånande att medarbetare som sysslar med informationsstrategi, miljö och personalfrågor (det ”mjuka” och moderiktiga) är generellt mer positiva medan avdelningar för ekonomi, finans och investerarrelationer (det ”hårda”) är mer skeptiska. Ursäkta, kommentarerna inom parentes, de är våra. Det känns lite typiskt att se vilka som är skeptiska och vilka som är positiva.

Därmed inte sagt att boken inte är bra, - den är mycket bra, det är sällan det bjuds en sådan både balanserad och kvalificerad analys av ett hett ämne inom företagsstrategier. Men vi tycker att människor har olika sidor vid olika tillfällen. Finanschefen kan vara skeptisk mot CSR på sin egen arbetstid, men vara positiv till CSR som konsument på sin fritid tillsammans med familjen.  För att kunna förstå vad ett CSR-program gör för ett enskilt företag behövs en ordentlig analys inte bara av varumärket utan även av människorna i företaget, och även runtomkring företaget. Det handlar ju ändå om relationer, och relationer är mellan människor, och unika för varje tillfälle och varje företag.

 

go/communication rekommenderar The Invisible Man på Fotografiska

2011-09-07

Liu Bolin

                    © Liu Bolin

 

Fotografiska Museet visar just nu en utställning av den kinesiska konstnären Liu Bolin. Konstnären har kamouflerat sig själv och målat in sig i en rad fotografier som genom tilltaget både blir humoristiska och tänkvärda. 

Utställningen pågår till den 18 september.

Åter från paradiset

2011-09-05

go/communication har precis kommit tillbaka från EDEN-seminariet i Bryssel. Det var en samling av de internationellt mest framstående vetenskaparna inom kvantitativa analysmetoder, och så er egen go/ communication. Där lärde vi oss bl.a om Kalman Filtering , det är ett sätt att skilja brus från information när en analytiker följer en marknad eller ett varumärke över längre tid. Kalman Filtering uppfanns en gång i tiden av NASA för att beräkna omloppsbanor för satelliter och raketer.  Så nu kan vi säga  -  ja! marknads- och varumärkesanalys är "rocket science". 

En annan kunskap vi tar hem från Bryssel är t.e x frågor om ”endogeneitet” Om en analytiker som studerar vilka variabler som påverkar en marknad, studerar variabler  som ömsesidigt påverkar  varandra så kan analysen hamna i cirkel och få ganska lite med verkligheten att göra. T.e.x att studera tillgång och efterfrågan på en marknad kan vara ett exempel på endogenitet, efterfrågan påverkar priser som påverkar tillgång, som påverkar efterfrågan, och så går allting runt.

Poängen är att nu vet go/ communication dels hur applicerar rymdteknik på varumärkesanalys, dels så vet vi hur man skall göra för att undvika endogeneitet. Och så har vi en massa fin belgisk choklad att bjuda på också. Kontakta oss gärna för ett smakprov (på analys alltså, chokladen behåller vi själva).

Pygmalion på jobbet

2011-08-31

Så här i skiftet mellan det allra, allra sista av sommaren och början av arbetshösten är det lätt att börja tänka på vad arbetsplatser skapar för resultat.

Det finns ett vetenskapligt begrepp, pygmalioneffekten, som är intressant i detta sammanhang. En forskare i psykologi, Robert Rosenthal, genomförde ett experiment. Han ville pröva hypotesen att tankar och attityder skapar beteenden inte bara hos den som tänker tankarna - utan även den omgivning som tankarna rör.

Så här gick det till: Rosenthal väljer helt slumpmässigt ut ett antal skolor. Han anskaffar namnen på de barn som skall börja första året på mellanstadiet och lottar ut ett slumpmässigt IQ-tal till varje namn. Lärarna får klasslistor med de utlottade IQ-talen på och manas att hålla dessa hemliga. Lärarna möter sina ”IQ-testade” elever i klassrummet. Samtidigt låter Rosenthal med jämna mellanrum barnen genomföra standardiserade prov. Prov som är lika för alla. Resultaten från proven samlar Rosenthal in. Han ber också lärarna att med jämna mellanrum skriva korta personliga utlåtande om barnen. Det visar sig att de barn som slumpmässigt tilldelats låg intelligens blir sämre och sämre på proven. Och de barn som (slumpmässigt) har fått hög intelligens blir bättre och bättre på proven. Det visar sig också att lärarnas personliga utlåtande om barnen följer som ”hand i handske” samma mönster. DVS de barn som en lärare tror har låg intelligens (som blir sämre och sämre på proven) beskrivs ofta som ”tröga, håglösa och ointresserade”. Och de barn som lärarna tror har hög intelligens (som visare bättre och bättre på proven) beskrivs mer som ”pigga, vakna, alerta och nyfikna”.

Experimentet bevisar alltså att förutfattade uppfattningar om en person inte bara påverkar synen på personen, utan även personens uppfattning om sig själv och t.o.m. denna persons konkreta prestationer.

Att analysera en organisation, hur medarbetarna ser på varandra, sin arbetssituation och kundmötet, kan dels ligga till grund för att skapa en ökad trivsel på arbetsplatsen. Men det kan alltså också vara ett steg i att påverka synen på varumärket. För att om vi vill förändra hur våra kunder ser på vårt varumärke, så kanske den förändringsprocessen börjar med att vi frågar oss hur vi ser på våra egna kunder.

Tittut! Reklamplattformar i återvinningssamhället

2011-08-23

Efter morgonkaffet när vi gått ut med soporna läser i NY-times om "virtuell reklam".

Det är lite mer intressant än vad det låter som. Det är en teknik som innebär att t.ex. produktplaceringar i drama- och komediserier digitalt byts ut mot andra beroende på när och var avsnittet sänds, eller att sponsorsmeddelanden  på fotbollspelares tröjor kan bytas ut live i direktsändning beroende på var i världen tittaren sitter.  Det är en utmärkt teknik, eftersom det innebär att varumärkesstrategier kan utarbetas med större noggrannhet.

Vi på go/ communication har forskat en del på detta och kan berätta mer om det.    

Som man frågar får man svar...igen

2011-08-19

På go/ communication tycker vi om att lyssna på nyheter när vi jobbar. När vi idag lyssnade på ”Euronews” (ett Europeiskt alternativ till CNN, - om någon kommer ihåg CNN), så hörde vi om "European Inventor Award", som tydligen precis delats ut. En av pristagarna säger ”-…by looking at a person, I can easily tell who is in an aging process..” – tänk det kan vi med..;-)

Vi kan göra en undersökning åt dig, för att tala om vilka i den undersökta gruppen som åldras eller inte (ledtråd, - kontrollgruppen d.v.s de som inte åldras hittas nog bäst på kyrkogårdar)…

Skämt åsido, detta illustrerar ännu en gång behovet av att tänka igenom vilket behov av information som man egentligen har, innan en varumärkesanalys initieras.    

Som man frågar får man svar...

2011-08-19

Som man frågar får man svar, - det är evigt och sant. I dagens DN läser vi om undersökning där seniora chefer i större svenska företag fick frågan om de tyckte att social kompetens var viktigt. Märkligt nog svarade de flesta att det var viktigt.  Över morgonkaffet undrar vi i vårt stilla sinne om någon chef i något företag svarade ”nej social kompetens är inte viktigt”. Kan det ha varit någon? (Kan det ha varit SJ, eller Ryan Air?)

Skämt åsido, så är det inte frågor som ger svar. Det som ger svar är insikter, och insikter kommer ur analys efter undersökningen och en ordentlig eftertanke innan en undersökning. Vi ställer inte frågor, - vi skapar insikt. Och, - ja, vi tycker faktiskt också att social kompetens är viktigt. Och vi kan bevisa det i en undersökning, 100% av vår personal tycker att social kompetens är viktigt.

Och kaffebaristan på vårt favoritkafé tycker faktiskt också det...

Ny modell för reklamspel, lärospel, gamification, och platsberoende tjänster

2011-08-19

Yes!  - nu är det klart. Vad? Jo, en modell som ger en psykologisk förklaring till  hur pervasive games och mobila medier egentligen påverkar. Vilken läro - och konsumentpsykologi är det som avgör om en app eller en positioneringstjänst fungerar varumärkesstärkande eller inte? go/ communications forskningsavdelning har nu utvecklat en modell som förklara det. 

Modellen kan användas som grund för  undersökningar av t.ex. ett spels, en apps, eller en positioneringstjänst påverkansdesign , och förklara vilken plats den har, (eller kanske inte har) i en samlad kommunikationsstrategi.

Modellen har utvecklats i go / communications  forskningssamarbete med Handelshögskolan i Stockholm, med Vinn Excellence centret LinCS vid pedagogiska institutionen  vid Göteborgs Universitet som inbjuden gäst för just detta projekt. Den har testats i samarbete med Interactive Institute.

Nåja, sanningen är att det återstår en del finslipande och testkörande men betaversionen är klar i alla fall! :-) Och  den är helt unik!

Lek och allvar och rock n´roll (nästan)

2011-08-18

Här på go/communication så arbetar vi mestadels med varumärkesstrategier åt kunder, - men vi bedriver också egen forskning i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm och Mobile Life. Då forskar vi på spel som reklamplattform. Ibland får vi frågan om spel och våld, och då...brukar vi försöka undvika att svara eftersom den debatten brukar göra det svårt att veta om man skall  skratta eller gråta. Men, det är skönt att se de som verkligen kan något nu har gett sig in i debatten: I veckan har Noel Gallagher, på 90-talet känd som våldsbenägen sångare i Oasis gått ut och sagt att  gatuvåldet i England bror på våldsamma dataspel. Ja, det kan ju inte finnas några andra faktorer eller sociala spänningar i England som kan ligga bakom, klart det är dataspelens fel (Eller...).

go/communication är på plats vid EDEN seminariet i Bryssel.

2011-08-17

Mellan 29/8 och 2/9 är medarbetare från go/communication i Bryssel för att vara med på EDEN, ett av världens mest kvalificerade seminarier om konsumentbeteenden, varumärkesmodeller och management marknadsföring.

1:a inlägget.

2011-08-16

Hej och välkomna detta är vår blogg, en plats för fria reflektioner om varumärkesstrategier, reklam, TV, games, organisation, undersökningar, och vad som är det bästa fikat att bjuda på när det är en fokusgrupp.

go/communication inleder samarbete med Hagerling Form.

2011-08-12

Det nya samarbetet med designbyrån Hagerling Form innebär att go/communication nu kan erbjuda sina kunder högkvalitativa design- och kommunikationslösningar.

Samarbetet är ytterliggare ett steg i go/communications strävan att kunna erbjuda sina kunder bästa möjliga lösningar inom analys, strategi och implementering.

Hagerling Form drivs av Carl Hagerling som 2010 fick utmärkelsen årets genombrottsdesigner av tidningen Residence. Läs mer om Hagerling Form här. http://carl.hagerling.se/about/

"Analys > Strategi > Implementering"
08 - 23 49 10 Nybrogatan 39, Stockholm